Noah sover hos mormor och morfar i natt.
Tror han aldrig är så söt som när han precis ska åka bort och man vet att man kommer sakna honom.
Sitter så glad och nöjd i bilen och vinkar.
Ett barn är plötsligt så lite. Så liksom "no problemas".
När vi hade ett barn hörde man många resonera att "har man ett barn kan man lika gärna ha två". Ha ha ha!! Som om två skulle vara dubbelt så jobbigt som ett.
Enda gången som inte 1 gånger 2 är 2 utan 4.
Försök springa åt två håll samtidigt, lägga två samtidigt, ja allt som innebär dela på sig kan innebära vissa komplikationer.
Men istället så förstår jag nu de som sa "ett barn är ingenting, vänta till tvåan".
Ha ha ha, tänkte jag då...
Vaddå ingenting?! Jag har ju fullt upp nu.
Det var bara vad jag trodde.
Men ändå är dessa små skitungar mitt allt.
2 kommentarer:
Precis så är det ju!!! Man tror man går sönder av otillräcklighet mest hela tiden, men ändå ångrar man inte ett skit.
Man är väl lite dumihuvet.
Tur man inte är ensam om att vara dum-i-huvet i så fall :)
Just nu är det så där lugnt och skönt här igen. Två sover och en i garaget.
Skicka en kommentar