I fredags kväll efter vi lagt barnen så plingade det på dörren. Fredrik öppnade. Utanför stog två fnissiga fulla tonårstjejer. Ingen aning om vilka.
-Hej, skulle du kunna skjutsa oss?
-Ja självklart, jag ska bara klä på mig, skotta fram bilen, skrapa rutorna, starta den så inte era små rövar blir kalla och sen kommer jag, inte.
Hur tänker dom egentligen?
Eller tänker dom överhuvudtaget.
Det han glömde säga var att den lilla skottade stigen över vår gräsmatta ej leder tillbaka till vägen utan till vedboden.
Där det inte heller finns någon chaufför.
1 kommentar:
*asg*
Skicka en kommentar