Jag är morgon trött. Innan jag fick barn så sa "alla" att vänta tills du fått barn då blir det annorlunda.
Har aldrig förstått det där. Varför skulle jag helt plötsligt bli morgonpigg för att jag fått barn? Självklart så går jag upp på morgonen men det betyder inte att jag tycker om det. Jag måste. Vill inte sova hela förmiddan men gärna till åtta-nio i alla fall. Vilket händer sällan. Som tur är så sover våra barn bra, vaknar ibland men har aldrig varit vaken och skrikit på natten eller så.
För nån dag sen så vaknade jag av att Noah mumlade nåt om blöja och kissat igenom och sen sprang han iväg.
När han kom tillbaka så hade jag kvicknat till lite och även Milo så då märkte jag att Milo var alldeles blöt i pyjamasen och vår säng. Så jag frågade om han kunde vara snäll och hämta en blöja till Milo också.
-Men jag har ju gjort de juuuh!
Då har han innan mig märkt att Milo kissat igenom och sprungit iväg och hämtat ny blöja och pyjamas åt honom. Snart överflödig här hemma. Ska bara lära Fredrik tvätta först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar